Jag är så trött och sliten på insidan..ibland är livet den svåraste gången i livet...när man var liten så var det så enkelt..då förstod man inte lika mycket som man börjar göra nu! Jag önskar man kunde spolla tillbaka livet en tag och låta det stå stilla....varför ska allt vara så svårt.

Jag förstår inget längre och det gör mig ont...jag orkar inte ens med mig själv...jag lovar inte gjort något dumt..men jag har inte mått så här dåligt som jag har gjort under en månads tid nu ungefär och jag är helt borta i kroppen och om jag även sover hur länge som helst vill inte ögonen slå upp ögonlocken. Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre.....

Louies jag saknar dig..jag älskar dig..allt känns så fel jag har gråtit och gråtit vart ttog det vägen som vi hade vart! Jag vet att du ska försöka med allt men det är inte bara du...jag är yngst och jag förstår inte än för jag brukar inte kunna det! Jag vill bara ha min familj som den var...för jag älskar den överallt annat i denna värld! Jag önskar att jag kunde göra mer än vad jag har gjort men jag kan inte det! Jag kanske inte är någon speciell person som jag hade hoppats på...Jag vill bara försöka men jag lyckades inte så bra denna gången..

Jag älskar det som var och jag kommer alltid älska dig vad som än händer<3