Kapitel 2.

Dom hade inte heller något redigt namn på sitt band utan dom kallade sig The Angelheads eftersom att dom var ark-fans. Cornellia lutade huvudet mot vägen som soffan stod mot. Hon hade känt alla 5 vännerna cirka 2 år och dom hade börjat med bandet för bara ett år sen. Det var inte lätt att spela direkt eftersom att dom bodde lite var som i hela Sverige.

Cornellia själv bodde i Småland i liten stad vid namn Västervik, Elina kom längre upp ifrån Sverige hon hade bott i Uppsala, Anna och Johanna kom ifrån Stockholm, Sandra var ifrån Göteborg och sen Cassandra bodde ifrån början i Dalarna vart någonstans hade Cornellia glömt något konstigt namn var det i alla fall! Dom hade alltså lyckats spela via Internet och dom hade träffats några få gånger och kört igenom några låtar i en replokal i närheten där Cornellia bodde. Om ett år skulle dom allihop flytta ner till Malmö för att börja första året på Gymnasiet på det Estetiska programmet med musik inriktning. Eftersom att alla var lika gamla så kändes det bra eller nej Elina var ju ett år äldre hon hade bara hoppat av ett år för att göra något annat.

Cornellia vaknade upp ur sitt tänkande när hon hörde en smäll ifrån övervåningen! Hon sprang upp och kollade vad som hände. Självklart tjejerna hade vaknat och Elina å Cassandra låg och skrattade som bara den på golvet. Dom tittade upp på Cornellia och slutade skratta.

Elina: Vart har du varit?

Cornellia: Ner jag hade så ont i huvudet att jag var tvungen att ta en tabblett.

Anna: Ja efter alla dricka du tog igår så är det väl inte så konstigt!

Dom började skratta åt Cornellia, och puttade ner henne på sängen igen. Dom startade ett kuddkrig. Som tur var så hade Cornellias Föräldrar börjat jobba och hennes syskon var inte hemma. Till slut låg alla i en ända hög och andades lite häftigt.

Anna ställde sig upp!

Anna: Näh vad sägs som att gå till lokalen och repa lite?

Sandra: NU vi har ju inte ätit frukost än?!

Anna: Vill du ha frukost?

Sandra: Nä....

Anna: Nä då så, någon annan?.

Det var tyst ingen var hungrig, då skulle väl dom troligen spy om dom tåg något att efter alla dricka dom hade fått i sig igår. Dom gjorde sig i ordning under en tystnad det var konstigt för annars brukade dom faktiskt vara livliga och spralliga. Men antagligen var dom trötta sen igår tänkte Cornellia...eller?

Cornellia kunde låta bli att fråga!

Cornellia: Är det något som hänt?

Tjejerna tittade på henne, dom såg nästan lite ledsna ut men ändå på ett positivt sätt kändes det som Cornellia fick en konstig känsla i magen.

Cassandra: Nej..men det känns väl lite jobbigt med tanken på att om ett år flyttar vi ner till Malmö allihopa. Tänk om vi inte håller ihop då?

Sandra: Alltså det ska bli underbart att flytta ner till Malmö men man kommer ju ändå sakna det lite sa hon och tittade på dom andra. Klart vi ska hålla ihop Cassandra tänk inte så

Alla tittade på alla, till slut stod dom tillsammans och kramade om varandra. Några tårar åkte ner för deras kinder. Men dom visste att så länge dom peppade varandra skulle dom klara av detta. Det hade dom ju pratat om så länge nu. Dom skulle lyckas att bli något.