Den där unika känslan, den djupare som kanske bara jag har....
Ja jag vet borde egentligen inte blogg ikväll för nu känns allt bara bajs jag skulle kunna gråta hur mycket som helst känns det som. Jag vet inte vad som rör sig i mina tankar jag vet inte vad som rör sig i era tankar. Jag vet inte något längre. Jag har tappat något på vägen. Det är något som saknas. Jag kanske inte gör mig tillräckligt hörd för att du ska kunna se mig längre. Kanske vara allt bara ett så meningslöst kompisförhållande som håller i typ ett halvår sen är det över. För sen inser man att man inte hittar mer hos varandra. Känslan av att förlora det man har kärt är nog det värsta jag vet. Jag är bara så patetisk som ens sitter här och skriver verkligen.
Veckan har inte heller varit så bra tänkt igenom den och det har varit den jobbigaste nu på länge allt kommer upp över ytan och gör mig irriterad. Varje gång jag blir ensam så blir det bara problem. Jag måste välja antingen ska jag ge upp och hoppas på att det släpper eller gå igenom för mig själv vad som verkligen är fel. Visst jag ler i skolan och även när det inte är något. Men måste det betyda att man verkligen mår prima?! Jag vet inte vart jag vill komma det det här inlägget jag vet inte något längre. Det kanske är dags att dra ifrån den där andra masken jag har på mig när jag är i skolan och vissa lite mer att mitt rätta jag.
Men en del här kanske förstår vad jag menar, dom som förstår mig är dom som känner mig. Jag är bara så rädd, tänk om jag tappar allt som jag någonsin byggt upp. Tänk om min framtid inte blir som den är sagd. Jag är rädd och så blödig och patetisk.
Ursäkta mitt inlägg, jag har varit grinig varje dag hela veckan. Något är på väg att hända men jag vet inte bara vad. Men jag vet att det är inte något roligt!
Okej sen jag är nog ganska djup i mitt tankande har jag kommit fram till och det kan både vara dåligt men även så jävla bra!
Kommentarer
Postat av: Anji
Känner igen mig i en del grejer du skrev..
Önskar jag kunde göra nåt :( <3
Trackback
