Kapitel 4.

När konserten väl var slut började folk springa ut genom gången för att se om det fanns någon chans att få träffa grabbsen. Cornellia kom bort ifrån tjejerna. Hon mådde inte så bra så hon gick en annan väg som gick bakom själva scenen. Hon kände sig väldigt yr nästan som hon hade feber eller något. Hon hörde någon bekant röst i närheten men ögonen svartnade för henne. Hon såg bara 6 st personer stå framför henne några hon väl kände igen som tittade lite på henne. Hon såg även en stor buss framför sig. Men allt slocknade.

 
Elina: Vart är Cornellia nu då?

Sandra: Var inte hon med dig?

Elina: Jo hon var precis bakom mig.

Sandra: Men vart är hon då?

Elina: Jag vet inte!

Dom blev lite oroliga dom såg henne inte nånstans bland allt folk. Dom stod och kollade länge.

Johanna: Ring henne på mobilen?

Sandra: Ja den har hon ju alltid på.

Cassandra: Nej den dog under konserten!

Elina: Va? Jah…men vad är klockan då? vi får väl vänta här en stund till då!

Johanna: Men kan hon inte gått hem då?

Anna: Gått hem när The Ark sa att dom skulle koma ut lite senare och prata med hos fans!

Elina: Jag får inte tag på henne i alla fall! Jag frågade vad klockan va?

Cassandra: Hon är 8 nu precis. Får väl hoppas hon snart dyker upp.

Elina: Jag är lite orolig för henne!

Johnna: Jag med!

Anna: Det är vi nog alla!

 Medan tjejerna väntade på att Cornellia skulle koma. Så hade ju självklart Cornellia svimmat av! Problemet var ju att dom inte visste om det och eftersom att Cornellias telefon var död kunde dom inte får tag på henne.

 Cornellia vaknade till, huvudet på henne gjorde väldigt ont. Hon låg i något slags rum och låg på en soffa men en filt över sig. Hon hörde röster. Vart var hon? Hon blev lite nervös tänk om det var någon äcklig gubbe eller något var hennes första tanke! Hon lyckades sätta sig upp i soffan. Då hon plötsligt faktiskt insåg att hon satt i bussen. Hon såg en stor bild på alla i The Ark. Hon tänkte lite..det kanske är någon som följer dom året om. Hon försökte koncentrera sig lite på vart hon var. Hon lyssnade lite och hon hörde rösterna lite tydligare utifrån. Hon kände igen dom där rösterna ganska väl. Hon tänkte till lite och sen fattade hon jag måste var i The Ark tunerbuss. Hennes hjärta hoppade till lite. Hon hörde steg som kom mot bussen utifrån. Först tänkte hon om men tänk om det inte arks buss utan en äcklig gubbe som hade rövat bort henne. Stegen som kom närmare. Stannade en stund. Hon hörde hur rösten var mörk och frågade vad dom skulle äta? Sen hörde hon stegen lite mer lättare alltså inget grus, manen var på vägen in i bussen. Dom fick ögonkontakt. JEPSON

 Jepson: Nä men hej är du vaken. Var inte rädd du svimmade en bit bort ifrån hos där vi stod och vi kunde ju inte låta dig ligga där. Ola sa att han kände igen dig ifrån konserten så vi lyfte in dig här och la på dig kalla handdukar för du var varm.

Cornellia: Tack hur länge har jag legat här?

Jepson: 5 minuter i stort sätt bara! Vill du ha något att dricka?

Cornellia tittade lite på honom som ett frågetecken i stort sätt. Hon trodde hon drömde. Hon slog till sig lite själv på kinden.

Jepson: Who ta det lite lugnt jag lovar du drömmer inte. Vill du ha ett glas vatten?

Cornellia: Ja tack det vore snällt!

Jepson gick förbi henne men han log på sitt söta lilla söt som han alltid brukade göra. Hon kände sig alldeles konstigt och hon rodnade efteråt att han gått förbi.

En röst skrek Jepson. Martin kom in i bussen. Han var så klart väldigt lång men det kändes som han kände igen mig efter alla gånger jag träffat dom tänkte Cornellia för sig själv. Han sa något men hon reagerade inte först.

Martin: Hej tjejen, hur är det?

Cornellia: Eeeh va jo jag mår rätt bra jag har bara lite ont i huvudet. Cornellia rodnade lite. Det kändes som om hon kommit till himlen eller något.

Martin: Ja det såg ut som du slog i ganska hårt faktiskt. Får jag titta? Alltså om du fått något sår eller något.

Cornellia tittade lite på honom, samtidigt som Jepson kom med ett glas vatten till henne.

Jepson: Här har du!

Cornellia: Tack så jätte mycket. Aja!

Martin: Förlåt du har ett litet sår bak i huvudet, men det är inget som behövs sys.

Ola: Martin och Jepson vad sägs som att gå ut och äta på den Italienska restaurangen vi var på sist vi var här?

När Ola såg att Cornellia hade vaknat gick han försiktigt fram men innan vinkande han in dom andra.

Ola: Hej sa lite försiktigt och tittade Cornellia rakt in i ögonen,

Hon kände sig nästan svimfärdig dom där mjuka ögonen han hade, helt underbart. Hon glömde nästan bort att svara då hon plötslig såg att Ola log mot henne.

Cornellia: Hej, tack så jätte mycket. Jag visste inte redigt vart jag hade hamnat när jag vaknade blev nästan lite rädd.

Ola: Jo jag kan förstå det, men vi kunde ju inte låta dig ligga där ute på gruset. Men mår du bättre nu?

Cornellia: Ja tack mycket bättre och vattnet hjälpte faktiskt. Hon tittade på Jepson som log mot henne.

Leari kom fram lite närmare, tittade lite på henne sen brast han ut i ett stort leende.

Leari: Men dig har jag ju träffat förut. Många gånger du heter Cornellia va?

Precis när han sa det skulle Cornellia dricka upp det sista av vattnet. Hon höll på att hosta upp allt igen men som tur vad gjorde hon inte det hur hade de sett ut.

Cornellia tittade lite försiktigt på Leari. Hur kommer han ihåg hennes namn?

Kapitel 3

Repet gick bra tjejerna blev lite mer pigga av det och på kvällen nu väntade höjdpunkten ark själv. Dom hade inte alls tänkt på vad klockan var och The Ark skulle spela ganska tidigt runt 6 tiden. Det var den 15 juni 2 dagar efter skolan hade slutat. Dom var visst lite knäppa för dom hade bara sovit ungefär 3 timmar den här natten dom hade gått till lokalen vid 8 eller något spelat en timme ungefär och sedan gått för att köa till The Ark. Det var inte en ända människa där än dom satte sig ner och var helt slut. Förutom att Johanna fick ett skrattanfall mitt i allt ihop. Dom andra glodde som ugglor på henne!

Johanna: Vad? jag är bara övertrött tror ni att får träffa ark idag?

Elina: Vet inte kanske om vi har tur.

Anna: Jag tror det i alla fall.

Klockan var ungefär lite innan 10. Tjejerna somnade där dom satt mot staketet. Tiden flög iväg och dom tänkte inte alls på att dom sov. Hela natten hade dom varit på en fest hos en kompis till Cornellia för att hon fyllde år och då hade dom spelat lite låtar. Sandra vaknade.

Sandra: Shit.

Sandra tittade sig runt det var fult med ark-fans men ingen hade gått före dom. Dom som satt bakom dom tittade lite på henne.

Sandra: Ursäkta vad är klockan. Frågade hon en tjej som satt bredvid dom.

Tjejen svarade halv 5 sa hon lite glatt.

Sandra puttade till Johanna och Anna som vaknade till. Anna puttade sedan till Elina och Cassandra. Cassandra väckte sedan Cornellia.

Elina: Vad är klockan?

Sandra: Halv 5 och vi har inte ätit något ska jag gå och köpa något?

Johanna: A gör det jag är skit hungrig.

Tjejerna gav henne pengar så hon kunde gå och köpa något.

Cornellia satte sig upp. Hon såg lite vilsen ut och sen började hon koma ihåg dom skulle ju se The Ark ja visst ja. Hon hade fortfarande ont i huvudet men det var inget som skulle få hindra henne att få se dom.

Cornellia: Har vi med oss någon dricka?

Anna: Nej vi tog inte med oss det.

Cornellia: Okej!

Sandra kom tillbaka med lite mat som dom satt och åt på. Snart skulle dom öppna till konserten. Dom var inte lika nervös den här gången som dom brukade vara dom kunde ju försäkra sig att dom fick bra platser långt fram. Klockan blev 5 och dom började släppa in. Alla 6 tjejerna hamnade precis i mitten längst fram. Dom var fortfarande trött så dom satte sig ner. Men klockan började närma sig halv 6 och då började pirra i magen på dom. Även att dom typ sätt dom 7 gånger innan så var det alltid samma känsla. Klockan tickade iväg. The Arks bakgrund var på plats och allt. Klockan var nu nästan 6. Det var fullt med folk människor skrek och några grät för att dom var så lyckliga. Elina kramade om Cornellia och viskade i hennes öra någon dag ska vi stå där vi med! Hon log mot Cornellia och Cornellia log tillbaka. Cornella kände sig lite yr. NU börade det klockan var prick 6. Dom började spela One of use is gone die young. Martin Axén kom ut första sen Jepson. Sylle, Leari och sen Jens. Dom stod med ryggarna emot oss. Folket skrek och bara väntade på att Ola Salo skulle koma ut. Man såg på Sylles glada leende att det var skönt att vara igång lite igen. Ola kom ut folk blev vilda och alla började hoppa och ta kort samtidigt. Anna och Elina hade en skylt där det stod spela  Calleth you, Commeth I på en av dom finaste låtarna på hela jorden om vi i bandet fick säga det själv! Dom spelade genom hela skivan det var underbart speciellt när dom började spela Tell me this night is over. Den låten hade fått Cornellia på fötterna många gånger. Deras nya skiva In lust we trust var helt underbar. Ola höll i sina mellan snack som var helt underbara. Om att man inte ska skämmas över dena man är att man ska leva livet fullt ut att det inte finns någon som kan säga vad du ska göra i livet. Helt plötslig märkte jag att fick kontakt med ola han log lite och sen såg han Anna och Elinas skyllt där det stod Calleth you, Commeth I på. Dom höll den så långt fram dom kunde Ola tog dag i skylten! Sen sa han något som jah..vad säger ni ska vi sjunga den här låten tillsammans?

Folket blev som vilda och Anna och Elina blev lite chockade men dom var glad för att Ola tog skylten. Flera gånger hade Cornellia kontakt med Ola och även Jepson. Martin ibland också hon kände sig som en ängel. När Ola Började sjunga sjönk hela konserten in i en lugn stämning. Folk sjöng med och gungade med i takt till låten. Ola log väldigt nöjd och sa mitt i låten att det var fart i Västervik idag! Dom sjöng låten allihopa och gick sedan ut för dom vara klara mitt sitt. Men publiken började skrika en gång till hela tiden. Så till slut kom dom ut och körde låten igen. Och sen tackade dom för sig och log och vinkade hej då till publiken.

Kapitel 2.

Dom hade inte heller något redigt namn på sitt band utan dom kallade sig The Angelheads eftersom att dom var ark-fans. Cornellia lutade huvudet mot vägen som soffan stod mot. Hon hade känt alla 5 vännerna cirka 2 år och dom hade börjat med bandet för bara ett år sen. Det var inte lätt att spela direkt eftersom att dom bodde lite var som i hela Sverige.

Cornellia själv bodde i Småland i liten stad vid namn Västervik, Elina kom längre upp ifrån Sverige hon hade bott i Uppsala, Anna och Johanna kom ifrån Stockholm, Sandra var ifrån Göteborg och sen Cassandra bodde ifrån början i Dalarna vart någonstans hade Cornellia glömt något konstigt namn var det i alla fall! Dom hade alltså lyckats spela via Internet och dom hade träffats några få gånger och kört igenom några låtar i en replokal i närheten där Cornellia bodde. Om ett år skulle dom allihop flytta ner till Malmö för att börja första året på Gymnasiet på det Estetiska programmet med musik inriktning. Eftersom att alla var lika gamla så kändes det bra eller nej Elina var ju ett år äldre hon hade bara hoppat av ett år för att göra något annat.

Cornellia vaknade upp ur sitt tänkande när hon hörde en smäll ifrån övervåningen! Hon sprang upp och kollade vad som hände. Självklart tjejerna hade vaknat och Elina å Cassandra låg och skrattade som bara den på golvet. Dom tittade upp på Cornellia och slutade skratta.

Elina: Vart har du varit?

Cornellia: Ner jag hade så ont i huvudet att jag var tvungen att ta en tabblett.

Anna: Ja efter alla dricka du tog igår så är det väl inte så konstigt!

Dom började skratta åt Cornellia, och puttade ner henne på sängen igen. Dom startade ett kuddkrig. Som tur var så hade Cornellias Föräldrar börjat jobba och hennes syskon var inte hemma. Till slut låg alla i en ända hög och andades lite häftigt.

Anna ställde sig upp!

Anna: Näh vad sägs som att gå till lokalen och repa lite?

Sandra: NU vi har ju inte ätit frukost än?!

Anna: Vill du ha frukost?

Sandra: Nä....

Anna: Nä då så, någon annan?.

Det var tyst ingen var hungrig, då skulle väl dom troligen spy om dom tåg något att efter alla dricka dom hade fått i sig igår. Dom gjorde sig i ordning under en tystnad det var konstigt för annars brukade dom faktiskt vara livliga och spralliga. Men antagligen var dom trötta sen igår tänkte Cornellia...eller?

Cornellia kunde låta bli att fråga!

Cornellia: Är det något som hänt?

Tjejerna tittade på henne, dom såg nästan lite ledsna ut men ändå på ett positivt sätt kändes det som Cornellia fick en konstig känsla i magen.

Cassandra: Nej..men det känns väl lite jobbigt med tanken på att om ett år flyttar vi ner till Malmö allihopa. Tänk om vi inte håller ihop då?

Sandra: Alltså det ska bli underbart att flytta ner till Malmö men man kommer ju ändå sakna det lite sa hon och tittade på dom andra. Klart vi ska hålla ihop Cassandra tänk inte så

Alla tittade på alla, till slut stod dom tillsammans och kramade om varandra. Några tårar åkte ner för deras kinder. Men dom visste att så länge dom peppade varandra skulle dom klara av detta. Det hade dom ju pratat om så länge nu. Dom skulle lyckas att bli något.

The Angelheads!

Publiken skrek, några längst fram grät av lycka att få se sina älskade band till slut. Lyckan att få vänta efter något man hade köat för hela dagen. Jag hade också stått där men nu gör jag inte det. Ljudteknikerna kollade så att ljudet på min mikrofon funkade och även sändaren dom kollade på tjejernas gitarrer och basen så att ljudet funkade. Dom var nervös, folk skrek som mest nu. Det var väldigt varmt jag var nervös. Jag var lite svettig på ryggen och jag hörde hur publiken började skrika allt mer. Det var bara 5 minuter kvar. Jag kände en kall hand på ryggen det blev lite som en chock jag vände mig om möte Olas varma ögon. Han la armarna om mig, jag slöt ögon och sa tyst för mig själv. Det här var början på något stort och det hade bara börjat! //Cornellia

Kapitel 1

Ett och halvt år tidigare

Cornellia vaknade av en sprängande huvudvärk kändes som om hela hon skulle gå i bitar. Nedan för henne låg hennes bästa vänner närmast Elina sen Anna, Johanna, Sandra och Cassandra. Cornellia steg försiktigt upp ifrån sängen. Hon kände att hon var tvungen att ha en något från huvudvärken och då var det bra men en ipren. På vägen ner möte hon sin katt Moss som snällt kom fram och jamade för att få någon mat. Hon tog fram ett glas i skåpet och fyllde det med vatten och svalde tabbletten. Om exakt ett år skulle hon och hennes andra 5 vänner bo ner i Malmö 2 och 2 i varje lägenhet. Själv skulle hon bo tillsammans med Elina. Hon var lycklig som hade dom att hon ens hade fått lära känna dom. Det var skönt på ett sett att dom kände varandra och att dom spelade ihop.

 Cornellia satte sig vid köksbordet och bara tänkte tillbaka på allt som hon och vännerna hade pratat om via msn och telefon och allt vad dom hade hållit kontakt med. Från början var det hon och Elina som hade pratat om att starta ett band och sen hade dom börjat skriva lite låtar som faktiskt blev väldigt betydelsefulla för båda två. Det var så mycket som dom hade pratat om vid det laget att dom verkligen ville lyckas. Sen visade det sig att dom andra flickorna fick reda på deras lilla hemlighet och ville också starta ett band. Det bäst var att alla ville sprida vidare the arks budskap i deras låtar. Eftersom att alla var Angelheads så var dom eviga om att så skulle det bli. Under en väldigt lång tid så lyckades dom spela via Internet visst inte lika kul som att träffas men dom hade ju ändå liksom början på något som dom hoppades skulle bli något stort. Det var mest Cornellia som skrev låtarna, dom andra fick noterna och spelade in hemma sen skickade dom vidare låtarna och lyckades på något roligt sätt få ihop låtarna. Elina var väl den som ändå hade mest koll på vad som dom gjorde….man kunde nästan ta henne som en blandning mellan Martin och Jepson. Men nu förtiden började hon bli mer lik Jepson i sitt sätt att bete sig den där lilla flummiga och glada typen. Anna var nog den som var lite mer liksom ”nej kom igen nu sluta tramsa vi måste få det här gjort.” Alltså lite Martin stuk i det hela. Elina och Anna var ju ändå dom spelade gitarr i bandet. Johanna spelade bas och var väldigt lik Leari på något sätt därför var allt så komiskt för Sandra som satt på pianot var lite mer åt Jens hållet och var lite mer som honom fast på ett flick sätt visst Jens var inte fast medlem men han spelade ju väldigt ofta Keyboard.  Sen var det då Cassandra som var trummisen i bandet och väldigt lik Sylle själv. Det komiska låg väl i att det som dom spelade eller gjorde stämde in med dom vi tyckte lite mer extra om i The Ark.

Cornellia själv var ju sångaren i bandet, hon var väl ganska nöjd med det förutom att hon var ju den som sågs lite mer i bandet någon om det spelade så hon försöker alltid vissa upp hela bandet. Men hon visste även att tjejerna var nöjda med vart dom stod någonstans.

Det var skoj i Göterborg. När vi kom fram gjorde lollo och natta iordning sig och sen åkte vi till liseberg det var redigt kul hade jätte fint väder och jag åkte kanonen helt underbart =) men framåt kvällen blev det dåligt väder och jag började må illa efter allt åkande jag är lite chicken av mig xD. Men sista karusellen vi åkte var Collorado och när anso och jag åkte den fick den ett tekniskt fel så då fick vi sitta där och vänta xD

Sen på fredagen var det universum och det var kul hade ju varit där innan så jag visste ju hur det gick till =) sen gick vi på stan och då köpte jag en fin tunika för 50 spänn billigt xD bra köp therese :P
Sen åkte vi i stort sätt hem var väl hemma vid 11 tiden ungefär. Jag satt vi datorn en stund sen gick jag och la mig.

Men det var en trevlig resa ^^
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sen på igår hade vi kalas det var också mysigt faktiskt var trött för jag kände väl av att jag var sjuk. Jag satt mest och spelade gitarr igår..på kvällen sen satt jag och spelade ännu mer och sjöng lite fast jag inte kan sjung. Emms våra ideer är så grymt bra =) jag är stolt här va!

Och idag har inget hänt jag är sjuk och jag slappar bara och spelat gitarr idag med det var kul eller det är alltid kyl =).
Jah men ha det bäst på er då =)
//therese